| Fokusområden |
|---|
Översiktsplanen ska enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen beakta en rad allmänna intressen. I denna översiktsplan har ett begränsat antal aspekter valts ut med utgångspunkt från de centrala utmaningarna för stadsbyggandet och stadens långsiktiga vision, Vision 2030. De nio fokusområdena som redovisas behandlar således de allmänna intressen som Stockholms stad ser som viktigast och mest aktuella.
För varje fokusområde görs en redovisning av förutsättningar med hänvisning till de planeringsunderlag som är väsentliga i närmare planering och bygglov och dels till stadens styr- och policydokument som har betydelse för stadsbyggandet.
De planeringsinriktningar som redovisas avser att ge vägledning av stadens ambitioner inom respektive fokusområde.
I översiktsplanen finns följande nio fokusområden:
Stockholm är en enastående stad på vatten. Det är viktigt att i översiktsplaneringen beakta vattnets ekologiska status, hamnfunktioner, förvalta och utveckla vattnets kvaliteter för boende, besökande och verksamheter. Det är även angeläget med ett regionalt perspektiv eftersom Mälaren och Saltsjön binder samman Stockholms stad med andra kommuner i regionen.
Staden har länge arbetat för att öka tillgängligheten till sjöar och vattendrag genom nya strandpromenader och omvandlingen av tidigare hamn- och industriområden till nya vattennära stadsdelar. Även bad- och båtliv har stort värde för stockholmarna.
Stockholms stad har genom arbetet med vattenfrågorna skapat en vattenkvalitet som väcker internationell uppmärksamhet. Avsikten är att ytterligare förbättra den ekologiska statusen i sjöar och vattendrag, i enlighet med stadens miljöprogram och vattenprogram. Det finns en stark koppling till EU:s ramdirektiv för vatten samt till vattenskyddsområdet östra Mälaren.
Knappt 540 000 personer arbetar i Stockholms stad. Uppskattningsvis kan cirka 100 000 arbetsplatser tillkomma fram till 2030. Detta ligger i linje med stadens ambitioner att aktivt främja en positiv utveckling inom näringslivet, forskning och högre utbildning.
Den industriella verksamheten har historiskt sett minskat och det har skapat möjligheter till stadsutveckling i hamn och industriområden. I en storstad kommer det ändå att kvarstå verksamheter som bullrar samt kräver tunga transporter och skyddsavstånd till bostadsbebyggelse. Det är angeläget att utveckla det regionala samarbetet för att hitta optimala lägen för denna typ av verksamheter.
Stockholm har högt ställda mål om att vara en socialt sammanhållen stad, med en levande, tillgänglig och attraktiv stadsmiljö för alla stockholmare. Stadens mål om att bli världens mest tillgängliga huvudstad och barnens behov av trygga och inspirerande miljöer är några centrala utgångspunkter för den närmare utformningen av bebyggelse, gator, parker och torg med mera.
De senare årens byggande i staden har huvudsakligen skett på redan exploaterad mark och kvaliteterna i Stockholms grönstruktur har i stort bevarats. Flertalet av stadens mest välbesökta natur- och friluftsområden har fått ett långsiktigt skydd som natur- och kulturreservat samt nationalstadspark. Därmed har Stockholm i stort sett skyddat sin del av den regionalt betydelsefulla gröna kilarna. Växt och djurlivet har samtidigt fått förbättrade förutsättningar genom stadens satsningar på bland annat restaurerande ekhagar och våtmarker i viktiga naturområden.
Staden har de senaste åren utarbetat internationellt uppmärksammade planeringsunderlag som visar hur stockholmarna använder och värderar parker och grönområden, framförallt Stockholms sociotopkarta. Denna typ av underlag är mycket värdefullt i arbetet med att öka kvaliteten i stadens grönområden. För de ekologiska värdena finns t.ex. Stockholms biotopkarta och ekologiska analysverktyg.
I Vision 2030 betonas att Stockholm ska ha ett välfungerande transportsystem med minimal klimatpåverkan som gör att människor snabbt och enkelt kan röra sig i hela regionen. Det är nödvändigt att nå en balans mellan angelägna nyinvesteringar i väginfrastruktur och en effektiv användning av det befintliga transportsystemet. För att klara detta högt ställda mål krävs större samordning mellan olika samhällssektorer, en utvecklad trafik- och bebyggelseplanering samt ett helhetsperspektiv på regionens transportsystem. För de tekniska förvaltningarna kan det handla om allt från att lokalisera målpunkter på ett sätt som inte skapar onödigt resandet till att skapa en utvecklad parkeringspolicy som stimulerar hållbart resande.
En hög takt i bostadsbyggande är en förutsättning för en långsiktigt hållbar tillväxt i Stockholm. Frågan har varit särskilt prioriterad under 2000-talet, mot bakgrund av den mycket stora inflyttningen till regionen under 1990-talet och de senaste årens babyboom i Stockholm. Från 2000-2008 har över 30 000 nya bostäder blivit färdiga för inflyttning. Skillnaderna mellan åren har varit stora och de tre senaste åren har stått för en stod del av ökningen med drygt 15 000 lägenheter.
Det har samtidigt skett betydande förändringar inom bostadspolitiken sedan början av 1990-talet. Samhällets inflytande har successivt minskat och det statliga investeringsstödet till bostadsproduktion har avvecklats. Risker och ansvar har därmed flyttats över till bostadskonsumenter, byggherrar och långivare. Stockholms stad har dock alltjämt stort inflytande över bostadsförsörjningen genom sitt stora markinnehav, sitt ansvar för den fysiska planeringen samt genom ägandet av de tre allmännyttiga bostadsbolagen och bostadsförmedlingen.
Stockholms tekniska försörjning bygger på storskaliga och effektiva lösningar för hantering av vatten, avlopp, avfall och energi. Det är angeläget att bygga vidare på dessa system. Ett problem är samtidigt att det saknas områden för anläggningar inom den tekniska försörjningen, framför allt när det gäller verksamheter som kräver skyddsavstånd till bebyggelse. En förtätning av staden innebär att behovet av sådana områden blir än mer påtagligt.
Stockholm är en av världens vackraste städer med en rik kulturhistoria. Stadens vatten, närheten till naturen, de särpräglade kulturmiljöerna och många märkesbyggnader är kvaliteter som uppskattas av stockholmarna och besökare från hela världen. Allt pekar på att dessa värden får en större betydelse när konkurrensen mellan regioner ökar och en hållbar tillväxt bygger på att Stockholms identitet kan bevaras och utvecklas.
I Stockholm finns stora förutsättningar för ett gott och hälsosamt liv. Planeringen ska utgå från en helhetssyn på människors hälsa och välbefinnande där positiva och negativa faktorer vägs samman. Inriktningen för stadens miljöarbete formuleras i Stockholms miljöprogram. De viktigaste delmålen för översiktsplaneringen är att minska utsläppen från trafiken, öka andelen stockholmare som åker kollektivt, cyklar och går samt att minska trafikbuller och utsläppen av växthusgaser från energianvändning.